Mätning från projektplanen - 1
Utvecklingsmätning/mål
Kommentarer (1) Postat den: 2013-02-23 Klockan: 09:47:00 © by Linn Olsson
Mätning 1 – skänkelvikningar
I min projektplan beskriver jag i punkt 5 att jag anser att bland annat skänkelvikningar är viktigt för Chagall att lära sig. Såhär lät det när jag formulerade den punkten i projektplanen:
” Skänkelvikning anser jag viktigt för att jag tycker att det är en grundskola som en ponny ska ha med sig inför försäljning & dessutom en väldigt lösgörande skola som kommer hjälpa mig på vägen mot mitt mål.”.
Vi har, som man kan följa i loggboken, regelbundet tränat på skänkelvikningar. Jag började med att vända upp på kvartslinjen och flytta ut mot staketet till att idag kunna flytta honom för skänkeln i böjda bågar, S-bågar och på medellinjen. Jag har varit noggrann med att aldrig pressa honom eller göra skänkelvikningar till något jobbigt. I de perioder då det känts som han har varit extra trött, växt eller inte haft koncentrationsförmågan på topp så har jag aldrig tragglat runt i manegen och försökt lära honom nya skolor utan har då valt vilodagar eller uteritter.
Som man kan se i filmen nedan så var han väldigt ostadig och ifrågasättande till en början. Jag tror att han upplevde skänkelvikningarnas hjälper som dubbelkommando då jag både la på skänkeln och balanserade honom med yttertygel och ledande tygeltag åt rätt riktning. Jag hade i början alltid hjälp av tränare, Maria Hagström, på marken för att hon skulle se så att jag som ryttare gjorde helt rätt innan jag vågade testa själv hemma.
Jag har varit nog med följande för att uppnå det resultat jag har gjort:
* Tålamod är A och O, skänkelvikningarna ska vara roliga för Chagall att genomföra och inte något som skapar osämja oss emellan.
* Så fort han tog tre steg rätt i början saktade jag av och berömde honom. Han förstod det fort och ju längre tiden gick desto fler steg fick han ta innan belöningen kom. Idag kan jag rida 5 skänkelvikningar utan att sakta av och berömma, han vet ändå att han gör rätt och han uppskattar det.
* Jag tänkte mycket på att förflytta min kroppsvikt och sitta ner på det sittben vars sida vi skulle flytta åt. En skänkelvikning åt vänster – tyngd på vänster sida. Då hjälpte jag honom automatsikt att flytta åt rätt håll och lite stadigare med hjälp av min kroppsvikt. Jag behöver inte använda mig av det knepet idag.
Idag anser jag att han kan göra korrekta skänkelvikningar, dock kvarstår det små detaljer att finslipa på. T.ex så vill han gärna flytta rumpan lite före framdelen, vilket jag jobbar bort genom att leda framdelen i samma riktigt som rumpan och sitta emot när han blir böjd i kroppen.
I min projektplan beskriver jag i punkt 5 att jag anser att bland annat skänkelvikningar är viktigt för Chagall att lära sig. Såhär lät det när jag formulerade den punkten i projektplanen:
” Skänkelvikning anser jag viktigt för att jag tycker att det är en grundskola som en ponny ska ha med sig inför försäljning & dessutom en väldigt lösgörande skola som kommer hjälpa mig på vägen mot mitt mål.”.
Vi har, som man kan följa i loggboken, regelbundet tränat på skänkelvikningar. Jag började med att vända upp på kvartslinjen och flytta ut mot staketet till att idag kunna flytta honom för skänkeln i böjda bågar, S-bågar och på medellinjen. Jag har varit noggrann med att aldrig pressa honom eller göra skänkelvikningar till något jobbigt. I de perioder då det känts som han har varit extra trött, växt eller inte haft koncentrationsförmågan på topp så har jag aldrig tragglat runt i manegen och försökt lära honom nya skolor utan har då valt vilodagar eller uteritter.
Som man kan se i filmen nedan så var han väldigt ostadig och ifrågasättande till en början. Jag tror att han upplevde skänkelvikningarnas hjälper som dubbelkommando då jag både la på skänkeln och balanserade honom med yttertygel och ledande tygeltag åt rätt riktning. Jag hade i början alltid hjälp av tränare, Maria Hagström, på marken för att hon skulle se så att jag som ryttare gjorde helt rätt innan jag vågade testa själv hemma.
Jag har varit nog med följande för att uppnå det resultat jag har gjort:
* Tålamod är A och O, skänkelvikningarna ska vara roliga för Chagall att genomföra och inte något som skapar osämja oss emellan.
* Så fort han tog tre steg rätt i början saktade jag av och berömde honom. Han förstod det fort och ju längre tiden gick desto fler steg fick han ta innan belöningen kom. Idag kan jag rida 5 skänkelvikningar utan att sakta av och berömma, han vet ändå att han gör rätt och han uppskattar det.
* Jag tänkte mycket på att förflytta min kroppsvikt och sitta ner på det sittben vars sida vi skulle flytta åt. En skänkelvikning åt vänster – tyngd på vänster sida. Då hjälpte jag honom automatsikt att flytta åt rätt håll och lite stadigare med hjälp av min kroppsvikt. Jag behöver inte använda mig av det knepet idag.
Idag anser jag att han kan göra korrekta skänkelvikningar, dock kvarstår det små detaljer att finslipa på. T.ex så vill han gärna flytta rumpan lite före framdelen, vilket jag jobbar bort genom att leda framdelen i samma riktigt som rumpan och sitta emot när han blir böjd i kroppen.
Kommentarer
Kommentera
Postat av: Myran
Jätteskillnad verkligen! =)
Trackback