Mätning 3 – Hoppa bana på 1 meter

D-ponnyer på 5 år hoppar 1 meter på ungponny-SM, målet med Chagalls projekt var att han skulle vara kapabel till att hoppa en bana på den höjden i December. Debuten i 1 meter var anmäld och skulle gå av stapeln 23:e December 2012. Den dagen blev det snöstorm, så illa att tävlingen ej blev av och vi kunde inte ta oss från stallet med Chagall.

Istället åkte vi några dagar senare till en ridklubb, byggde en egen bana och hoppade 1 meter höga språng i en ny manege och med nya hinder. Mätningen blev inte riktigt som tänkt eftersom det inte var en bana byggd av en banbyggare på tävling, men jag tycker ändå den blev ganska sanningsenlig eftersom vi var på ett helt nytt ställe. Minus med den här mätningen är att banbyggare saknas till bananas uppbyggnad och att framhoppningen skedde i samma manege som själva banan stod i.

Vi fick inte ett enda nedslag trots att vi hoppade högre bana än innan och Chagall sög tag i hindren och hoppade med självsäkerhet. Dock anser jag att han ej är mogen att hoppa på den här höjden varje start än då han fortfarande överhoppar sig en hel del. Men han visar stor kapacitet och och glädje till hindren.

Kropp & musklulatur

Under mitt projektarbete har jag visat utgångsläge och mätningar på hur Chagall förändras i kroppen. Nu har jag tagit tre bilder som kan visa utvecklingen han gjort på ca 8 månader. Han har mer kvar att bygga upp, men förändringen är märkbar och går åt rätt håll - vilket jag genom bilder kan visa.

Mätning – rutin på hinder

När jag fick Chagall hoppade han med hängande framben och frös bak emellan åt. Det gjorde att han rev hinder lätt och blev då stressad över det och ”frös” i luften ännu mer på hindren efter. I en punkt i min projektplan fanns rutin på hinder med, vilket vi har jobbat med och uppnått bra resultat på.

Chagall har jobbat mycket med bommar, småhinder och lättare banhoppning. Det här har gett honom självförtroende och en viss säkerhet hur man på lättaste och felfriast sätt tar sig över hindren. Idag får han ofta beröm av tränare för att han är så oerhört snabb i benen, även om han kommer nära så hinner han i 9 av 10 fall upp med benen och man märker att han vill vara felfri.

Här är en film från en pay and jump där han hoppar 60cm med tre nedslag och en film där han hoppar 80cm i November inomhus felfritt. Man ser hans säkerhet och tränade öga på filmen från November.

Mätning 1 – skänkelvikningar

I min projektplan beskriver jag i punkt 5 att jag anser att bland annat skänkelvikningar är viktigt för Chagall att lära sig. Såhär lät det när jag formulerade den punkten i projektplanen:
” Skänkelvikning anser jag viktigt för att jag tycker att det är en grundskola som en ponny ska ha med sig inför försäljning & dessutom en väldigt lösgörande skola som kommer hjälpa mig på vägen mot mitt mål.”.

Vi har, som man kan följa i loggboken, regelbundet tränat på skänkelvikningar. Jag började med att vända upp på kvartslinjen och flytta ut mot staketet till att idag kunna flytta honom för skänkeln i böjda bågar, S-bågar och på medellinjen. Jag har varit noggrann med att aldrig pressa honom eller göra skänkelvikningar till något jobbigt. I de perioder då det känts som han har varit extra trött, växt eller inte haft koncentrationsförmågan på topp så har jag aldrig tragglat runt i manegen och försökt lära honom nya skolor utan har då valt vilodagar eller uteritter.

Som man kan se i filmen nedan så var han väldigt ostadig och ifrågasättande till en början. Jag tror att han upplevde skänkelvikningarnas hjälper som dubbelkommando då jag både la på skänkeln och balanserade honom med yttertygel och ledande tygeltag åt rätt riktning. Jag hade i början alltid hjälp av tränare, Maria Hagström, på marken för att hon skulle se så att jag som ryttare gjorde helt rätt innan jag vågade testa själv hemma.

Jag har varit nog med följande för att uppnå det resultat jag har gjort:
* Tålamod är A och O, skänkelvikningarna ska vara roliga för Chagall att genomföra och inte något som skapar osämja oss emellan.
* Så fort han tog tre steg rätt i början saktade jag av och berömde honom. Han förstod det fort och ju längre tiden gick desto fler steg fick han ta innan belöningen kom. Idag kan jag rida 5 skänkelvikningar utan att sakta av och berömma, han vet ändå att han gör rätt och han uppskattar det.
* Jag tänkte mycket på att förflytta min kroppsvikt och sitta ner på det sittben vars sida vi skulle flytta åt. En skänkelvikning åt vänster – tyngd på vänster sida. Då hjälpte jag honom automatsikt att flytta åt rätt håll och lite stadigare med hjälp av min kroppsvikt. Jag behöver inte använda mig av det knepet idag.

Idag anser jag att han kan göra korrekta skänkelvikningar, dock kvarstår det små detaljer att finslipa på. T.ex så vill han gärna flytta rumpan lite före framdelen, vilket jag jobbar bort genom att leda framdelen i samma riktigt som rumpan och sitta emot när han blir böjd i kroppen.